Hej på er. Är ni vakna? Jag är. Jag kan som vanligt inte sova, har alldeles för många tankar som snurrar i mitt huvud. Ligger och funderar på livet. Man brukar säga att man inte ska ångra någonting man gjort i livet, att man ska lära sig av sina misstag och gå vidare. "What doesnt kill you only makes you stronger", är det inte vad man brukar säga? Jag har lärt mig av mina misstag, och jag har inte dött av dem. Men jag vet inte om det alltid är så lätt att glömma - eller om allt verkligen gjort mig starkare? Någonting jag ångrar här i livet är vissa människor som funnits i mitt liv. Människor som jag brytt mig om, anförtrott mig till och litat på. Jag är inte den som gärna pratar känslor med andra, och jag har alltid haft svårt för att lita på folk. De få gånger jag blottat mig själv och min själ för någon jag trodde älskade mig och brydde sig om mig har jag alltid blivit huggen i ryggen i slutändan. Vet egentligen inte vart jag vill komma med det här, låg mest och funderade på att det är två jävligt konstiga uttryck. Jag har lärt mig mycket av mina misstag och en del har även gjort mig starkare, men väldigt många har även satt ärr i själen som aldrig kommer läka eller försvinna. & jag är sjukt arg på mig själv för att ha slösat bort flera år av mitt liv på fel människor och jag tror alla kan hålla med mig om att bli huggen i ryggen av någon man älskar aldrig gör en starkare, och aldrig heller går att komma över. Så, varför måste vi envisas med att säga "äh, lär dig av dina misstag och gå vidare. Det går över, det blir bättre!" Nej, allting blir inte alltid bättre.

Är så otroligt tacksam för att jag har mina fina, fina vänner idag. Jag älskar er så mycket att det gör ont <3