nostalgi

Du brände dina broar när du sa det där
Som fick mig att förstå vem du egentligen är
Jag vet du bär en mask som du tror ingen ser
Och när du försöker le så ser vi den bara mer
Du har sårat mig mera än du tycks förstå
Men ett öga för ett öga, ja det heter väl så
Och du som tror på karma, och kallar dig lärd
Borde veta att i nästa liv blir du ingenting värd

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0